10 kilo kvar!

Jahapp, nu är jag tydligen inne på halvfart igen... Det känns på sätt och vis som ett misslyckande - detta att jag inte "klarar av" helfarten längre. Samtidigt är jag faktiskt ganska stolt över mig själv, som avbryter när jag mår dåligt. Egentligen känns det rätt typiskt mig att fortsätta, trots att hela min kropp skriker nej, så jag förösker helt enkelt acceptera mitt beslut.

Det är två saker som jag tycker är riktigt jobbiga med att gå på halvfart.

1. Att det går så förbaskat långsamt! När jag gick på helfart gick jag ner flera kilon i veckan. Nu är det bara något hekto som försvinner på samma tid. Om ens det. :-(
2. Att behöva tänka så himla mycket. På helfart är det ju liksom bara att äta sina påsar och så behöver man inte tänka mer på saken. På halvfart ska man hitta på måltider och få i sig alla sina mellanmål etc etc...

Om jag bara pallade så skulle jag egentligen vilja gå på helfart hela tiden fram till den 15 juni - datumet som jag har satt upp i min målbild. Tyvärr har min kropp inte bara sagt nej till det, den skrek nej! Jag kände mig konstant yr, svimfärdig och illamående OCH hungrig sista svängen på helfart. Så brukar det visserligen kunna vara första tiden, men när det varit så i en vecka gav jag faktiskt upp.

Och även om det går långsammare nu på halvfart går det ju faktiskt åt rätt håll. I januari i år vägde jag 108,8 och nu väger jag 87,7! Det kan jag faktiskt vara väldigt nöjd med!

Uppdatering

Herre min skapare! (Det där lät visst mer religiöst än det var menat!...) Det är en hel månad sen jag skrev här senast!

Det har såklart hunnit hända en hel del på den här månaden. Jag har både hunnit gå på halvfart och att hoppa på helfart igen.

På många sätt och vis var det helt underbart att gå på halvfart. (Jag fick ju äta!) Men å andra sidan så tyckte jag faktiskt att det var väldigt jobbigt på många sätt och vis också. Att äta nyttigt tyckte jag inte var något som helst problem - jag kände liksom ingen längtan efter en massa godis och chips - däremot tyckte jag att det var svårt att äta tillräckligt lite. Jag tror att jag kommer ha betydligt lättare för att hålla jämviktsprogrammet än halvfart. Om inte annat såg det ut så på vågen... Jag gick bara ner knappt 2 kilo på mina tre veckor på halvfart.

Sen förra tisdagen - med andra ord för nästan en vecka sedan - satte jag igång med helfart igen! Märkligt nog känns det faktiskt riktigt bra. Jag saknar visserligen ätandet en hel del, men känner mig ändå så grymt motiverad att komma ner till målvikten så att det blir lätt ändå! Allra mest saknar jag mina nya favoriter, som jag skaffade under halvfarten: kesella med bär till mellanmål och keso/räkor/grönsaker till kvällsmat!

Bäst av allt är ändå att det är vår nu! Fasiken vad skönt det är att vara utomhus nu! Vad är lite pollenallergi mot att halka och bryta lårbenshalsen? :-P